Ett pussel av bensin, drömmar och en trasig fallskärm

Igår träffade jag en kille. Han var rätt trevlig. Utåtriktad, socialt terrängående yvig och ganska pratig. Han ville väl, ibland utan att veta om det. Han hade många järn i sin eld. Glädjande nog verkade han i alla fall ha en eld. Det är inte alla som har det. Han berättade saker som fick mig att fundera.

Han berättade om sin dröm han hade haft föregående natt. Hur han kastade sig ut ur ett flygplan i ett adrenalinstint fallskärmshopp bara för att på vägen ner upptäcka att han hade glömt fallskärmen. Han berättade om nerfärden som om den nästan var rolig, åtminstone spännande, aldrig skräckslagen. Han skulle ta hand om all rörelseenergi likt en animerad elitgymnastiserande James Bond. Rullande nerför en gräsklädd brant i alperna skulle han sen snygg plana ut och komma upp på fötter brevid sin Aston Martin som stod där parkerad utanför juvlebutiken.

Om han hade bett mig tyda hans drömmar;
- Du måste lugna ner dig. Skaffa dig lite fasta rutiner och ett hållbart pussel. Sluta. Klipp dig och skaffa dig ett jobb. Eller åtminstone ett liv som går ihop.

I hans värld;
- Vad roligt! Ska vi hoppa en gång till?

Samtalet gled in på bilar. Det var ganska ofta förekommande samtalsämne hos denna man. Han berättade att han hade kört diselbilar de senaste 10 åren. Han gillade inte skatten som var skyhög på bilarna men han gillade att förbrukningen var låg. Han gillade helt enkelt diselbilar. Lite mer andra dagar än idag när han av misstag hade tankat 52 liter bensin i den istället för disel.  Efter 400 meter sa bilen nej tack, harklade sig och drog en djup sista suck.

Vi vinkade hejdå och gick åt varisit håll precis samtidigt som min fru kommer in i rummet och frågar:
- Varför står du och vinkar till dig själv i spegeln?

One thought on “Ett pussel av bensin, drömmar och en trasig fallskärm

  1. Bra skrivet. Tycker synd om dig. Hoppas det ordnar sig till det bästa.
    Med vänlig hälsning
    Papakid

Comments are closed.