En epok säljs på blocket på under en timme

Jag trodde jag kunde blocket. Gudarna ska veta att jag har tränat. I timtal har det ena lett till det andra. Blocket funkar så för mig. Man tittar på en grej som leder till att man tittar på nästa som leder till att man drömmer om att köpa nästa som får en att tänka OM jag hade råd att lägga så mkt på en bil skulle jag köpa… Ja du vet. Morgonpromenaden på det världsomspännande intranätet kan lätt bli till timmar. O Båtar. Alla dessa båtar man har tittat på genom åren. Men i mitt sinne har jag någonstans också trott att jag kan blocket. Jag vet vad som säljer, för hur mycket. Men det gör jag inte.

I går skulle jag hjälpa mamma att sälja våran gamla trotjänare till båt. En fin båt inköpt (av oss) 1973. Pelle Petterssons osänkbara skapelse har uppfostrat mig i båtkörning, den har flugit över vågtoppar, slitit bland kneeboards och vattenskidor, sjunkit vid hamnen, byggts om för att palla dubbla rekommenderade hästkrafts antalet, köpt glass, dragit upp fisk och, åtminstone i min värld, skänkt oinskränkt status bland ungdomens damer.

Men nu är det slut. Ersatt av en Uttern skulle nu klenoden säljas.

Båten är numera sliten. Både i plasten och i motorn. Det framgick båda av priset i annonsen och av texten. Vi lägger in båten. Efter 1 timme och 34 samtal visar vi den för första spekulant. Idag är båten borttagen Blocket. Totalt blev det 34 samtal, 6 sms och 8 mail. Kanske begärde vi för lite för båten, kanske vet inte dom vad den varit med om.

En av världens bästa 5 meters båtar har nu iallafall bytt ägare och hittills är vi alla nöjda.
Tack för dom första 41 åren båten. Lycka till i fortsättningen.

Crescent 500 ritad av Pelle Petersson

Crescent 500 ritad av Pelle Petersson

I ett hav av transfetter, socker och ren illvilja kryssar vi fram

Jag är i början av något bra. Men också vid vägs ände. Jag ser det i rosa. Ljust, ljummet rosa och skärt. Jag kallar det sommar. Det gör dom flesta andra också. Jag känner det i vinden. Min sons första dag på sommarlovet smittar av sig med förväntan och glädje. Jag är dock lite mer sansad. Vi är på väg mot Gotland och vi kommer inte tillbaka igen förrän alla i familjen känner sig bekväm i halmhatt och en för stor skjorta med alldeles för många knappar uppknäppta. Men samtidigt. Ändå. Trots all sommar och drömmar om kalla Roséviner i goda vänners lag. Jag ser en svår tid framför mig. Jag har vaknat upp i en film där bra, omsorgsfull mat är utbytt mot ren illvilja och ondska. Igår dog min matlust. Idag ska jag sluta äta. För all framtid.

Tre och ett halvt sätt att effektivt döda all uppskattning av alla tänkbara näringsintag för all framtid.

0.5
Dagen började med en ”vi tar vad vi har” frukost hemma i Åre. Mjölk och flingor. Inga vaktelägg, ingen espresso. Men ändå. Så långt så bra.

1.5
Lunchen åt vi på IKEA i Sundsvall. Han den där Kamprad är bra på mycket. Men mat är inte en av dessa saker… Vi köade. Försökte uppskatta hur många köttbullar som IKEA säljer i världen per år. Kommer fram. Beställer två små portioner. 8 köttbullar var. I en liten portion? En stor är det dubbla. VEM äter 16 köttbullar till lunch förutom han framför mig?
Hur dom smakade?
– Som *^##€%&”!, så klart!

2.5 
Vägen fortsatte mot färjan i Nynäshamn. En snabb mellanlandning först bara. Vi åt oss igenom Statoil Gävle´s väl utvalda sortiment av transfetter och socker.

3.5
Vi kliver på båten klockan 20. Vi har inte hunnit äta middag och tänker som så många andra. Vi äter på båten. Nu vet jag ju att jag sagt detta förut. Att maten på båten är vidrig. Men den ÄR vidrig. Jag känner mig lurad och kränkt. Man kan inte ens lyckas med pytt i panna. Det GÅR inte att misslyckas. Dom serverade inte ens pytt i panna med ägg förresten. Dom serverade pytt i panna med kalla, för hårt stekta, och väldigt torra ägg.

 

 

Den här gången ska jag satsa allt. Jag ska bry mig.

Idag börjar fotbolls VM.
Det har jag läst i tidningen.

Den här gången ska jag satsa allt. Jag ska bry mig. Jag ska lära mig namnen. Inte för min skull men för min sons. Han kommer vara stolt över sin far. Jag ska verkligen försöka hänga med. Jag ska minera mina samtal med fotbollspreferenser. Jag ska ropa ”kom igen nu gubbar”, även om jag pratar med barn. Jag ska ha monologer om hur viktigt det är med lagarbete. Blir jag tacklad (läs snuddad) på stan, lovar jag att kasta mig handlöst och grimasera i smärta. Aldrig ska jag mera spåna fram idéer. Hädan efter ska jag bara bolla fram idéer. Jag ser fram emot pirret i magen, ölen i baren och halsduken runt halsen. Jag är så pepp att jag redan för några dagar sedan tappade rösen. Jag kommer alltid a…

– Va?!?!?
– Är inte ens Sverige MED i VM?!?!?
Glöm det!
– Då får du f*n titta själv…

 

 

Som på ett hav av rosévin, skrittar jag fram

Nu är det snart sommar. ”Vi går över dagsstänkta berg” klingar bort i bakgrunden. Det är nu du hämtar posten barfota, fast du vet du kommer ångra dig på halva vägen. Det är nu du tycker det är ok att dina barn har vita kläder på sig till skolan, fast du med största sannolikhet definitivt kommer ångrar dig i kväll. Det är nu man börjar prata mygg med folk man inte känner (för övrig bör jag tipsa om världens bästa myggarmband parakito.se).
Det är nu du tycker det är ok och spontan umgås, fast klockan är åtta och du missar ett avsnitt av Topp Model. Det är nu det är sommar. Massor med sommar. Grattis till oss alla.

Grattis till dig som ska träffa dina föräldrar.

Grattis till dig som ska träffa dina föräldrar.

Grattis till dig som renoverar.

Grattis till dig som renoverar.

Grattis alla er som nyss lärt er cykla.

Grattis alla er som nyss lärt er cykla.

Grattis till alla er som får fynda på loppis

Grattis till alla er som får fynda på loppis

Grattis till er alla i Sveriges nöjesparker

Grattis till er alla i Sveriges nöjesparker

Grattis till dig som redan har sommarlov.

Grattis till dig som redan har sommarlov.

Grattis till dig som nyss har klippt dig sommarkort

Grattis till dig som nyss har klippt dig sommarkort

Grattis till er som får bada klockan 22 på kvällen

Grattis till er som får bada klockan 22 på kvällen

Grattis till dig som är glad.

Grattis till dig som är glad.

Grattis till dig som får cykla Downhill

Grattis till dig som får cykla Downhill

Grattis till dig som är kreativ.

Grattis till dig som är kreativ.

Grattis till dig som lever myten.

Grattis till dig som lever myten.

Grattis till dig som erkänner att det är jobbigt att åka engelsk sportbil.

Grattis till dig som erkänner att det är jobbigt att åka engelsk sportbil.

Grattis till dig som får busa.

Grattis till dig som får busa.

Vad kan gå fel, tänkte jag när jag satte vinkelslipen i min Porsche…

… för om man aldrig testar vet man ju inte om man klarar av det, sa optimisten.
När jag är klar med den här är den värd hur mycket som helst, sa potentialisten.
Det kan väl inte vara så svårt att förvandla en halvfärdig banbil till en fullfjädrad Appendix K rallybil, sa den naiva.
- Jag sa ingenting.

Jag såg annonsen på en Porsche 924 turbo. Åkte 60 mil med tåg. Köpte bilen och åkte hem med den samma natt. Äventyret hade börjat. Och här är en liten byggtråd över hur det har gått och vad jag har gjort. Det har tagit tid och den är inte klar än. Men nu är det nära. Och vet ni; det kan bli hur bra som helst…

 

Fakta:
Porsche 924 turbo rallye

Porsche 931 1979
177 hästar original. Med bla hjälp av IC beräknar/hoppas jag nå runt 200 hk
Diffad, nedväxlad och nyrenoverad Porsche G31 växellåda.
Hydralisk handbroms med reduceringsventil
Indragna broms och bränslerör i cupén
Originaltank fylld med FIA skum
Väghållning från Bielstein / Sellholm
Plastrutor
Original bromsar med hårdare belägg

 

 

 

Något har hänt…

Något har hänt. Något är inte som det ska. Allt känns annorlunda. En obehaglig tystnad iakttar dig. Du hör fåglar och gräs som växer. Det är som en blöt, ljudisolerande filt ligger över Åres dalgång. Folk står på parkeringen utanför Konsum med utslagna händer och frågar sig vad det är som händer?

Det är inte glädjetjutet som lagt sig efter att vi tilldelats VM 2019. Det är inte heller nationalsången som klingat ut och byts till en slags morgonenefter tystnad.

Det är bara jag som har tappat rösten.

Plocka upp efter hunden…

OK. Hundvakt tills i morgon. Vaktar syrrans hund. En vit.
Möter upp Jakob för överlämningen över en trevlig lunch på Bahnhof. Ber om några bajspåsar då jag ska gå hem genom byn. Jakob hinner inte få i tvåan förrän hunden bajsar. Orättvist tänkte jag när jag plockar upp efter honom. Och kanske obra att jag bara fick en påse, tänkte jag sekunden senare.
Nåja. Litten hund bajsar sällan stora lass. Kanske. Eller?

Jag leker dansa – pausa leken medans vi skvättkissar oss fram längst byns huvudgata. Just utanför Wersens (jepp, den där inne restaurangen mitt på torget) var det dags att skvätta igen. Eller. Ovanligt böjd rygg för att pinka… Jag inser att det ska storbajsas. Jag har ett problem. Intar genast rollen som en ansvarsfull hundägare. Stannar till. Känner i mina fickor. Låtsasletar efter bajspåsen jag borde ha haft. Tittar mig om. Böjer mig ner och gör jagplockaruppbajset rörelsen. Fast jag leker American Wrestling. Min påslösa hand är aldrig närmare en 2 decimeter från backen. Hoppar över att låtsasknyta påse. Med skam och en beslutsamhet i blicken går jag fort därifrån. Räddningen är att min telefon låtsasringer i fickan. Jag låtsassvarer samtidigt som jag går förbi alla jag känner som sitter på uteserveringen. Nickar trevligt i en hälsningsgest. På vägen hem tränar vi att gå fot. Det går inget bra.

Ikväll när jag går ut ska jag ha med mig fler påsar.